Ibland kan jag bli så fascinerad av så tragiska saker, det finns något vackert i trasiga människor.
att se hur människor föraktar vintern och dess kylan får mig än en gång tycka illa om mänskligheten. att vara ute och känns hur kinderna och näsan börjar frysa till och bli rödare och rödare för varje minut som går, det finns nästan inget härligare. känslan. att försöka hitta på anledningar till att få gå ut, för att få drömma sig bort ett litet tag bland kylan och snön. gör vinterkylan till den bästa. fast egentligen vill jag bara upp till fjällen och njuta bland flera centimeter snö. åka snowboard och dricka varmchoklad. och bli helt stum av den fina utsikten.
Kommentarer
Trackback