finafebruari

det är vid sånna här tillfällen man önskar att man är en sån person som dokumenterar sin dag i bilder. det har varit full fart på de senaste dagarna. och det skulle vara fint om jag hade tagit minnen av dom i from av fotografier, men nej. sån person är jag inte. tyvärr. hade då hoppats på att bilderna skulle visa glädjen i små skuttande barn som jag har hand om på onsdagarna, hur deras glädje sprider av sig på mig, hur de får mig att inte kunna sluta le. bilderna skulle förhoppnings vis visa hur otroligt fint det var nere i göteborg och träffa elin, även hur otroligt sorlig, berörande och vacker teaterna var som jag såg i torsdags, på en och samma gång. dom skulle även visa hur mycket jag uppskattar idol fredagarna med kajsa, och hur pirret spredde sig i hela hennes hem när hennes syster skulle ta hem sin pojkvän för första gången. och hur jag tycker om att känna hur någon andas i nacken. det är mycket som jag skulle vilja att dom bilderna skulle visa. mest är det glädje, eller rättare sagt bara glädje.