finafebruari

det blev visst en fortsättning på det hela. trots att ingenting av det hära är jag, egentligen. men det känns trevligt. lite som att hålla kontakten med gamla ansikten som man aldrig annars kommunicerar med. det fint.
hösten har börjat ta fart, den har inte varit sig lik. den har varit varm, ljus och fin. istället för att vara kall, mörk och dyster. jag saknar regnet lite grann, det är en sån fin känsla att sitta inne och bara få kolla ut när regndropparna faller. speciellt en dag som denna, när kylans bacieller har övertagit min kropp.