jag går med vinden mellan mina steg
Tänk er att sitta ihop virrad i en filt med en bra bok och kolla ut hur regnet faller ner. inte så dumt, inte. och det är precis så jag har spenderat min dag, tillsammans med min bacill fyllda kropp. (tror det är mitt nya favorit ordföljerse) tillsammans med min trogna julmusik, den är underskattad av många. vilket som är synd. men bacillerna börjar sakta försvinna så förhoppningsvis är de på det sista stoppet, min hals, i kroppen. med hopp om att bryta mina sjukrutiner, tog cornelia med mig på flickan som lekte med elden. konsekvenserna till att ligga hemma som sjuk blir att man glömmer bort hur man ska bete sig bland folk. så kommenterar allt, och vid de bra scenerna kommer skrattet högt och rakt ut, sådär så att hela stämningen blir konstig. men vad gör det, när grannen prasslar in påsen varannan minut? det stora negativa med bio, annars är bio en stor favorit såhär på höstkanten.