när tiden tickar iväg som om den tror att vi ska leva för evigt.

det har varit en fin helg, en helg som visar att det kan vara okej att jag kommer sakna det lite, nu när det är dags för lite varmare breddgrader. den bjöd på överraskningsfest, som inte alls blev som det var tänkt men vad gör det när det endast är positivt. den bjöd på markus krunegård och pontus samt massa mys. den bjöd även på massa snö, och som alltid ger det mig ett leende. men även jag kan känna att den borde börja avta. den bjöd dessutom på ett halvårs firande. inte illa, inte illa alls. om du frågar mig. så om du frågar mig så anser jag att jag knappast kan få ett bättre avslut av mitt artonde år här i sverige.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0