ibland önskar jag att jag var en sån, som inte tänker alls
ge mig något som blåser bort allting inom mig
har haft en av de finaste fredagarna på länge, spela piano och lära sig aristocats, spela badminton, sitta timme efter timme på balkongen och pratat om allt mellan himmel och jord med sara. när små timmarna börja närma sig blev det dags att hämta ut fler täcken och fylla på tekopparna. trots att det endast är en väg emellan våra hus bestämde vi att vi skulle ha en sleepover, trots att vi hade alla sängar i huset att välja på, valde vi att bygga upp gästsängarna i vardagsrummet och somna till bridget jones med katterna i mitten. precis som förr.
Jag har förlorat mig själv i dig. Förlorar jag dig, så förlorar jag mig
under de senaste åren har jag blivit allt mer förtjust i regn, det är något fint, och jag kan inte riktigt sätta ord på det, eller känslan som sprids i kroppen. en utflyktsdag blev en mysdag inomhus, och sagan om ringen fick en ärlig chans och jag blev förvånad över hur mycket jag faktiskt tyckte om den och dess miljö/natur. annars har jag försökt locka fram en mus med ost, och haft how i met your mother marathon med hanna.
varje dag skaver av en bit, av vad jag skulle vara
jag har insett att cykla till berg är jobbigare än vad man tänker sig, när det är runt trettio grader och sol ute. och att sommarregn doftar godast efter flera dagar/veckor med stekande sol, och att tiden faktiskt inte står stilla hos kattungar bara för att man inte ser dom så ofta, att jag har saknat min ensamheten, att en fläkt har varit alldeles för underskattad, och att sova på balkongen kan vara en av mina bästa idéer på länge, samt att framtiden skrämmer mig mer än vad jag vill erkänna och att ligga och pussas i gräset dagarna långa är bland det finaste som finns (fast det visste jag redan).
Jag träffade dig för längesen och nu hittade jag dig igen
värmen tar kol på mig, och det mesta börjar bli allt mer likgiltigt igen. annars letar jag förbrilt efter mina gamla the sims spel, dock utan någon lycka. med turen lyckas grey´s fortfarande efter fem år.
Det finns människor, som är lyckliga utan att veta om det.
försöker hitta flera olika sätt som kan ge mig möjligheten att få spendera nästa vecka i arvika. det ser tyvärr inte ljust ut. det är i dessa fall jag ogillar att varken ha några tider eller att vara arbetslös, och att behöva tänka på framtida kostnader. det är nu det skulle vara bra att fortfarande gå iskolan, att inte behöva tänka på höstens alla kostnader utan att leva som man vill. annars så har jag trätt smultron på strån med världens finaste trollunge med röda lockar och allt ikväll.
med solen i ögonen, och livet leker på sitt egna lilla vis.
sommar picknickar är något som jag tycker väldigt mycket om, och speciellt picknickar med fina vänner. och det är precis så jag har spenderat mina två senaste dagar. vadstena, minigolf, trädgårdsföreningen. dagen har inte varit sämre, som har spenderats med walden. walden, hon som jag delade dike och allt för mycket vin med på hultsfred. hultsfred nästan exakt ett år sedan. hon är fin.
Ett brev skrivet med blyerts är som ett viskat samtal
förstår inte hur allt kan gå så himla fort, det har redan gått tre nästan fyra veckor av sommaren, jag har varit arbetslös i fem veckor, det är redan dags att lämna ulltussarna en efter en till nya familjer, det är en månad kvar tills jag lämnar stadslivet och flyttar hem till landet igen och det är endast två månader kvar tills jag lämnar sverige för storbrittanien och london. och under de två senaste veckorna har jag, åkt till kajsas land, firat midsommar hos karin, njutit av solen med bad, levt festivalliv i borlänge, men framförallt umgåtts med fina människor. det är en bra sommar.
