finafebruari

Galway, har kanske bland det finaste och äldsta bibliotek som jag har besökt, det är sån rymd och volym mellan de tjocka stenväggarna och de gamla böckerna. Där spenderade jag min förmiddag efter att ha strosat runt och skrivit in mig på skola. Annars så har jag spenderat dagen tillsammans med Virginia Woolf och kylan kryper fortfarande under min hud. Om det ska fortsätta så här, tror jag att jag måste hitta någon ny att spendera morgondagen med, kanske Franz Kafka eller Haruki Murakami, då vågorna är utläst. Men oj, va hemskt fin den var.
”Nu silar ett ögas stråle in genom titthålet. Strålen träffar mig. Jag är en gosse i grå flanellkostym. Hon har hittat mig. Jag träffas i nacken. Hon har kysst mig. Allt är krossat.”

”Hon gick förbi dörren till redskapsboden med näsduken hopknycklad till en boll. Hon grät inte, men hennes ögon, som är så vackra, var smala som ögonen på en katt innan den tar språnget. Jag skall följa efter henne, Neville. Jag skall gå försiktigt bakom henne så att jag är till hans med min vetgirighet och kan trösta henne när hon får ett raseriutbrott och tänker >jag är ensam<.”