finafebruari

För två helger sedan hade vi finbesök som tog med sig solsken ner till den regniga västkusten. vi gick på liseberg och insåg att balder blev fruktansvärd obehaglig med lite vin i sig (skyller på det istället för att man håller på att bli vuxen), kollade på Håkan Hellström och kände att kvällen blev ganska så fullbordad. Jag njöt varje sekund av att ha sällskap, av att få se välbekanta ansikten flera dagar. Vi passade även på att dansa som aldrig förr, så mycket att man dagen efter upptäcker ett huggbett i huvudet. Det var så fint att ha fina vänner omkring sig. Så mycket bättre än att försöka plugga till en tenta.