så länge vi båda andas, har vi en chans att krossa de drömlösa själarna.
kände att jag borde vara lite gennerös mot helgen så gav den en extra dag, och det verkade göra den gott. borde kanske börja med att göra fredagarna till en ledigdag. åtminstonde om de skulle vara som denna fredag, känna suget vid tolv och börja peppa vid två för att sedan må lika bra som på festival vid halv fyra. under efftermiddagen lyckades även min barbapapa bli döpt, äntligen. så här efter tre om inte fyra år som namnlös varelse. lördagen var inte sämre den, som spenderades med p och novemberljusen. den bra helgn slutar inte där, utan den slutar med sällskap av cornelia och ett biobesök. ett besök som slutade som alla våra biobesök, arga blickar från resterande biobesökare när de inser vilka det var som skrattade alldeles för högt och vi helt fel tillfällen. men jag gillar det.
annars har jag blivit helt fast för cafe world
och låter mina dagar planeras efter dess baktid
och låter mina dagar planeras efter dess baktid
Kommentarer
Trackback