finafebruari

är inne på årets tredje månad, och genom min röda bok lyckats lägga märke till att varje månad börjar på samma sätt. med den dära tomma känslan, känslan som inte riktigt lyckas kännas. men som ändå finns där och spökar. och trots att det känns som vår i luften och jag har flyttat in i vårjackan och trots att det är som ett äventur varje gång man ska ta sig någonstanns utan att halka och att det trots allt är bra dagar. så verkar känslan hemsöka mig och inte riktigt vilja försvinna.