Jag tar ett andetag och det är nästan allt för bra.

idag är det den åttonde oktober och idag skulle jag egentligen ha åka till london, men istället vaknade jag upp med känslan om att det var snö utanför mitt fönster. helt ologiskt och fel, i ett land som inte får snö, och i ett land där jag har varit i en månad, på måndag. det är konstigt hur allting ändrar sig med tiden.
jag såg en ko dö idag, en ko som gick med de andra kossorna påväg till en annan hage. han bara föll ihop, han låg där på vägen med öppna stirrande ögon, det såg inte ut som han fanns kvar där längre, han såg helt tom ut, som om han vore uppstoppad. jag var tvungen att gå förbi, mitt hjärta hoppade över slag min min blick mötte de strirrande döda ögonen och straxt därefter brast jag i gråt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0