även fast du inte förstår mig, är du den vackraste jag vet.
bryssel var sådär vårigt och bra som jag hade hoppats på. solen lös och termometern visade plus tio grader. att sitta på uteserveringen med god mat och öl, med solen i ögonen, gav mig hopp om att våren kanske även kommer hit i år med. har fått ett stort behov av att behöva sol och vår, snartsnart. drömmer om att få gå i tunna nylonstrumpor och tunna koftor på en snöfri mark. och just det, har jag sagt att jag har varit tillsammans med en väldigt fin kille i ett och ett halft år i dag?
hur många hjärtan går det på ett år?
nu struntar jag i kalla sverige för några dar och beger mig till förhoppningsvis våriga bryssel och har chokladprovning och kolla på fina byggnader. Första gången på flera månader jag är ledig längre än två dagar, har haft svårt att komma ihåg hur man gör när man gör ingenting.
du vet så lite om så mycket. och du mindre kommer du få veta.
mina vykort blir allt mer oformulerade och bildlösa. allt mer som mitt liv. jag skulle kunna skriva om hur fina de två senaste helgerna har varit, eller hur bra det har varit att få ha träffat saknade människor, eller hur mycket framtiden oroar mig, eller hur gärna jag skulle vilja dra tillbaka tiden, eller hur underbart och frustrerande det kan vara på dela på 3kvm, eller hur jag är en fånge i min egna kropp, eller hur jag drömmer om nya platser och en ny tid. men nej. utan jag lämnar allt osagt och låter "läs mellan raderna" sköta sitt.
