du vet så lite om så mycket. och du mindre kommer du få veta.

mina vykort blir allt mer oformulerade och bildlösa. allt mer som mitt liv. jag skulle kunna skriva om hur fina de två senaste helgerna har varit, eller hur bra det har varit att få ha träffat saknade människor, eller hur mycket framtiden oroar mig, eller hur gärna jag skulle vilja dra tillbaka tiden, eller hur underbart och frustrerande det kan vara på dela på 3kvm, eller hur jag är en fånge i min egna kropp, eller hur jag drömmer om nya platser och en ny tid. men nej. utan jag lämnar allt osagt och låter "läs mellan raderna" sköta sitt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0