Nu i tveksamhetens tid, här i frågornas land. ber jag dig komma hit, så jag får hålla i din hand, och känna tryggheten
det dära med att åka till simhallen och bli barn igen, var roligare än vad jag kom ihåg det som. tom att springa uppför trapporna var ett nöje i sig. och inte tala om känsla att forsas ner i vattenruchekanan. vårkänslan som spred sig i kroppen när solen lös så att snön glittrade och fika med olivia. gav mig drömmen om att gå i tunna jackor med solbrända ben och ballerina skor. eller att ha en hamster som heter ruben eller en s:t bernhardshund som heter figaro.
nio, elva, sexton.
Små onda djävlar dansar och jag, jag dansar med
helst av allt skulle jag vilja kolla på mary poppins och ha vår. men om jag ska vara riktigt ärlig så vill jag egentligen ha en regnig torsdag. som struntar i allt och följer känslan och viljan. göra det den vill. det vill jag. dessutom verkar det som att jag kommer få vänta ytterliggare några månader på min bror, typ tills efter studenten? och jag som skulle bli en bra människa och donera blod.
Detta är nog sånt som jag kommer sjunga om en sisådär en 20 år, i en värld där jag kan sjunga.
en stor dag bör firas stort. det är en stor dag idag, och den firades stort igår. det är bus själv som fyller år. och det firades med B-maskerad, alltså tema B. den bjöd på bland annat blommor, bajamajor, bönder, barn, banditer och balla människor. men framförallt på dans, skratt och bål. lite av en ny grej att hoppa glas och köra på bålskål och sugrör. kvällen slutade med en ny städad lägenhet? och ett löst handfat. och morgonen började med toast och tårtfirande av bus. mer än en bra kväll och morgon bjöd detta dygn på.
det är bara sånt som jag tänker på; får deras blickar dig att känns dig trygg?
det verkar inte som att jag bara kan säga välkommen tillbaka till sömnen utan även drömmarna. dessutom är dom sjukare än någonsin. annars är det mest snö överallt, och landsbygdstrafiken ställdes in. detta gav mig idén till en dag hemma. men icke, jag är bra och spenderar fyra timmar i skolan dock utan lektioner och bosätter mig istället i biblioteket och studerar flitigt. dessvärre ansåg inte min lärare att det var något smartare drag. men vad gör det när jag har en bra känsla av min blomkrage?
Du vet när man sover med för mycket kläder, för tjocka tröjor.. för att inte tomrummet ska bli så stort.
det är avslappnande att komma ut till landet och äta fin mat, mysa med katterna och spela spel med familjen. det är allt något speciellt med det dära. men jag tycker om det, och det är precis det jag har gjort ikväll. och att det är kallt och snö ute gör det bättre för då eldas det i kakelugnen.
Ibland är allt så mycket vackrare, än det man ser med ögat.
efter en veckas letande och drömmande om detta halsband, är jag numer ägare av ett. det är lika fint som i drömmen. detta verkar dock bli en grej att jag blir kär i sakliga ting. nu är det en gammal blommig radio. fin är den. och man får känslan av picknick på en sommardag, av den lilla blommiga manicken.
och du talar som om du äger hela världen
känns jobbigt att erkänna. men har nu i fyra dagar drömt om ett halsband. ett väldigt väldigt fint halsband. som tydligen inte finns längre. det gör mig lite sorgsen, för i mina drömmar skulle halsbandet sitta perfekt runt min hals när jag bär mina sommarklänningar i slutet av februari på en varm ö. vilket jag trots allt ska, fast utan det väldigt väldigt fina halsbandet.
Egentligen vill jag bara skriva om hur dålig jag är på att förklara vad jag egentligen menar och hur mycket jag egentligen känner.
Det är svårt att vara hjälte när ingen ser på.
det dära med monopol blir aldrig riktigt av, när det gäller mig och sabina. har jag insett. så vi gav oss på lite scary movie och texas häng istället. det var lika bra, om inte bättre. dessutom fick jag min allra första valsträning, inte illa. börjar då dock undra vad jag har gett mig in på, då tanktkänslan har gått och grävt ner sig någonstanns och verkar inte vilja komma fram.
I natt ska jag lämna ballonghimlen, åt er.
efter två koppar kaffe under en femton minuters period är jag på topp igen, vet inte om det är kaffet eller att det faktum att jag endast sovit nio timmar på två dagar som gör att jag är att jag är på topp och dansar ensam i köket och känner för en ballongfest till. men icke, utan kväll bjuder på monopol och det är nog trots allt kanske det bästa, för det är även fint sällskap.
Vi är lite bättre, för vi kan dansa bort våra bekymmer, och leva på tron om att de tre aporna aldrig dör.
torsdagen var verkligen att hurra för. vet inte vad som gjorde det, kanske dom fina människorna jag var med, eller ballongerna, eller dom tre små aporna, eller jägershotarna, eller matlagningen, eller badandet eller kanske det faktum att vi aldrig gick och la oss, och var i tid till skolan och fortfarande på lyset. vet inte riktigt vilket, utan tror nog att det är en blaning av allt. det är i såna här tillfällen jag önskar än en gång att jag är flitigare på att använda kameran, för detta var en typisk kväll som man kommer kolla på foton om några år och fortfarande komma ihåg hur det var.
Jag drömde om en framtid som glömmer, och jag drömmer om en framtid utan dig
det verkar vara en stor dag idag, många små kottar har tagit körkort, hurra! och en viss fröken har tagit bort sin vapendragare, tandställningen. ytterliggare ett hurra! och mina prov och inlämningar är slut, för denna vecka.. hurra igen där. och morgondagen bjuder på kalas, denna gång två hurra hurra. det har varit en bra dag, och därför många hurra. tycker om ordet, det kittlas liksom lite i munnen när man uttalar det.
saknar ord, men äger tankar i överflöd
känner att det är den fjärde januari och dags att säga hejdå till mina juliga vänner, alltså granen och mina två tomtar. för att det inte ska bli så tomt och tråkigt, införde cornelia olika månads teaman. Så nu mer är mitt tak fulltäckt av ballonger, det är konstigt men himlans fint. Det får oss att vilja ha ballongfest, och med ballongfest menar jag verkligen ballongfest, alltså fest med massa massa ballonger som täcker golven. Känns som det vore väldigt mysigt och passande nu till januari, ballonghimmlen.
när känslan saknas är det upp till dig.
försöker göra mig lite så dära festfin, för ovanligheternas skull. det är ju trots allt nyårsafton. känner att det är ypperlig tillfälle att vara lite festfin. år 2009 kommer att avslutas i hejdegården där året började. dock i ett annat hus, och med andra människor. känns som det kommer bli ett bra avslut på ett komplicerat men trots allt bra år. det nya året, 2010, har jag en bra magkänsla av. tror det kommer bli ett år som jag kommer minnas lite bättre och lite mer än alla mina andra 18 år. jag kommer ju trots allt ta studenten, dansa bal och försöka ta redan på vad det ska bli av mig, och leva livet på egen hand. skrämande men längtansvärd.
Antar att det är nu man säger Gott nytt år!
Jag känner mig tom och naken, fast jag är överfull och påklädd
har sagt det förr, men det måste ha varit världens finaste dag idag, åtminstone på landet. och denna gång måste det vara den absoluta. solen lös på den glittrande snön och minusgraderna bara ökar. eller säger man minskar? något jag funderat på under dagen, men inte kommit fram till något som är rätt.
har annars försökt förstått poängen med att sitta bänkad framför Victoria's Secret fashion show tillsammans med kajsa och hanna. utan någon framgång dock.
jag är äldre än dig men du röker så jag skulle säga att vi är + - 0
på julaftonen, var jag som alltid svart/röd klädd.
min far konstaterade att det var mitt femte år att se ut så här på jul
vet inte om jag ska ta det som en pik eller att han faktiskt tycker det är myisgt att jag ser nästan likadan ut varje år. men jag tycker att röda ben är juligt. och då blir det såhär.
jag tänkte på dig hela dagen idag, att jag skulle träffa dig på kvällen
dan för dan för dopparedan, är det idag. allså den tjuoandra december och det är två dagar kvar till julafton. och min julkänsla är borta. trots att julfilmer visas överallt på tvn, det spelas julmusik, det doftar hyacinter och stan strömmar av människor i panik efter de sista julklapparna. och en av dom var jag, tillsammans med walden. och snön ger mig bara massa fjällen känslor, börjar undra om jag inte har förbrukat mina julkänslor, då de började besöka mig i september.
annars har jag bosatt mig nu på landet,
fram till mellan dagarna.
och återupptagit mitt rebubbled spelande,
känner att det är på tiden att klara det hela.
lyckades inte förra julen, så varför inte i år?
jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket
min mamma tyckte synd om mig, så jag fick en julklapp i förskott. det var en bok, en bok som redan är utläst, en bok som handlar om den första kärleken. om att vara så där kär, så att man tror att man ska dö, och sen dör man ändå inte. sån där kärlek, som man inte riktigt tror finns. det var en fin bok, lite naiv precis som den första kärleken är. men jag tyckte om den.
Välkommen tillbaka mitt vinterland, du har varit saknad.
suget efter en vecka eller några dar uppe bland fjällen, är stort. i brist på annat fantiserar jag mig bort, bland all snö, snowboard åkning, jäger, och stugmys. tillbaka till verkligheten, och jag befinner mig på landet i soffan med alla tre katter till sällskap som spinner i kapp. det är mysigt, speciellt så här vid juletid, då de blir allt mer konstiga och sociala. har även konstaterat under dagen att jag aldrig mer vill göra pepparkakshus, då mina fingrar fortfarande värker från det smälta sockret. samt att mitt beteende eller reaktion över hela julen, är värre än vanligt. nämns ordet snö, blir jag helt varm i kroppen, och inte tala om hur jag inte kan riktigt sluta le när det promeneras utomhus.
Snurra min jord igen, för allt vi drömde en gång.
Det visas julfilmer på tvn överallt, vart man än kollar. en av dom är grinchen min favorit, filmen jag kan utan till. det märks att det är jul om fem dagar, och att vi hade julavslutning igår, då allt känns så mycket juligare och härligare. och det ser dessutom ut att bli en jul som förr, alltså en kall och snöig jul. bland allt det fina, har febern och bacillerna i min kropp inte gett upp sin kamp än. trots att jag sov bort julavslutningsdagen i fröken bergströms soffa och skräckfilmerna med kajsa samt mina 12 timmars nattsömn. jag borde alltså rent teoretiskt helt ut vilad och piggare än piggast (då jag inte kom på något piggt djur). men icke det inte.
saknar mina borttappade långkalsonger
för nu är det ett ypperligt tillfälle för dom
och farmors sockar.
