du sätter all din tilltro till en dröm.
påskhelgen firades in med en tre aporskväll delux. alltså med sex apor istället för tre. och istället för många mäniskor blev det en tvåmanna fest. och tydligen upptäckte vi webcamen både dess kamera och film funktion.
och avslutades med dessa tre små ullklumpar:
om du känner som jag känner, känns det som om vi känner varandra.
Det här med påsk, är verkligen fint. Inte bara vädret och tanken på att våren är på väg, utan även dess traditioner den innebär. så som släktmiddag, skånebesök, äggletning, riskspelande, loppisbesök och vårstök. dock så har riskspelandet utbytts mot kortspel, då jag är ensam barn kvar. Annars har det varit en effektiv påskafton, jag sytt mig en picknick filt, som kommer användas flitigt i vår/sommar om jag får bestämma. jag har bakat min allra första cheesecake och varit ute på vårpromenad och sett årets första riktiga vårtecken, tussilago. tror nog att påsken kan trots allt är min favorit av alla högtider.
ibland är en dröm det finaste du har.
med tanke på att detta är vår/min sista gymnasietermin, bestämde vi oss för att njuta av den lite extra. och se till att göra små utflykter, picknickar och sånt där som man sällan aldrig gör. och utflykter har det blivit, denna gång blev det till bestorp, där jag insåg hur otroligt gärna jag skulle vilja ha en hund. hur otroligt mysigt, roligt och jobbigt det skulle vara. efter att ha lekt en hel eftermiddag med beas lilla valp, om man kan kalla hundar för det när de är lite mer än ett halv år gammal? för att trösta mig att bobby inte fick följa med mig hem, myste jag lite extra med björnkattungarna.
Jag ville skriva en liten visa, där ögonblick blir till evighet.
våren forstätter att finnas i luften, och då är det endast positivt att sluta runt tolv tiden. och speciellt en dag som denna, då den spenderats på landet med Kajsen och Busen, med allt för mycket kattmys och ett antal timmar i solen med glass och TP.
och så går en dag av vårt liv och kommer aldrig åter
Det sägs att det verkligen är vår nu, nu när klockan är framflyttad en timme. trots att vårsolen tog sig en ledig dag, och regnet hälsade på, fanns känslan där, känslan av vår. det var som den där känslan jag brukar få när jag drömt något, och inte kommer ihåg det. en sån där härligt känsla, med den känslan i kroppen har jag varit och fått min balklänning justerad som kommer att flytta hem till mig om fjorton dar.
Ni är inte vackrast i världen, världen är vackrast i er.
våffeldagen i all ära spenderades med våffelbakning och påskpyntning i form av en kyckling och påskliljor tillsammans med festligt sällskap, en fin dag som avslutades på platens, eller igentligen i en liten etta på djurgårdsgatan där det försöktes skrivas det bästa "finn en vän" brevet. det är svårare än vad man kan tänka sig, speciellt när det finns antal ord begränsning. annars så kommer jag bosätta mig på landet under helgen och mysa med kanske de finaste kattungarna någonsin, tillsammans med mina rinnande ögon. men det är det värt.
det vet inte bara vara vädret som går mot ljusare tider.
Att spendera en fredag med kattungar som är mindre en handflata och sällskapet olivia med film. kan knapp inte bli bättre, och att sen somna till pipet av de små liven och ljuset av den blå nattbarpapapalampan, som håller de trygga i den mörka natten gör det bara bättre. att vakna och upptäcka att de inte bara är fyra utan faktiskt fem små grå söta varelser gör saken inte sämre. som alltid ska det finnas något dåligt i det fina, denna gång är det den framkallade allergin, som gör din debut.
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv, det kan va så förfärligt, det kan va så bra
efter en dag hemma har jag lyckats åstakomma ett sju sidors arbete, massa muffins och kärleksmums. dessutom tog jag ansvaret att ta hand om havande katt. om jag får bestämma så borde de komma inom en vecka. för nu har det gått alldeles för lång tid, enligt min mening.
Och ibland vänder jag mig om bara för att få en skymt av dig, igen.
när skolan ger mig allt för mycket att göra, får min kropp panik. istället för att göra det som skas, blir den helt stel. det blir helt tomt och försöken till att plugga slutar alltid likadant med mig sittandes och stirra i böckerna. och det är precis det jag har gjort nu i två timmar. tänkte byta stirrandet i böckerna mot torsdagsfestligheter och kvalitetstid tillsammans med cornelia, dvs god mat och bio. känner att jag gör ett bra val.
Jag har aldrig sett nån så, uppsnärjd i det blå
min cykel har äntligen blivit användbar igen, låset har tinats upp och har blivit synlig igen tack vare den smälta snön. tecken på att våren är här. detta gör att jag numer kommer kunna sova en kvart längre, använda fler vårskor och äntligen måla om den. upptäckten att cykeln är användbar igen, gjorde mig en hel kvart tidig till skolan och gav mig en blåsvullnad på vaden. kvällen bjuder på pannkakskalas med busen och efter fel räkning så har vi pannkakor för en helvecka. så det ser ut som det blir en pannkaksfrukost. men det gör mig inget.
det är svårt att spela hjälte när ingen ser på, eller vad säger du superman?
Nu såhär när våren börjar titta fram allt mer, börjar jag stegvis och sakta vänja mitt huvud att vara baskerlös. det går inget vidare, för det blir så himlans kallt. då tänker jag på alla de stackars människor som är flintskalliga, hur mycket de borde frysa, när jag som har hår fryser. medlidandet för flintskalliga beror inte endast på att de får frysa extra mycket om vintern, utan även att de måste smörja in huvudet med solskyddsfaktor på sommaren samt bära någon slags huvudbonad för att inte få solsting eller bränna sig. har hela veckan gått och funderat över flintskalligheten och hur det borde känns att vara flintskallig eller hårlös. så just därför men även för att jag har en massa skolarbete så ska jag låna en bok om just flintskallighet i morgon.
det finns så mycket som jag bara vill skrika ut och låta hela världen veta. fina saker, väldigt fina saker.
det var länge sen, sen sist. men jag ser det fortfarande som små brev. från mig till dig.
min vinterbleka hud verkar inte vilja acceptera helt, det faktum att jag inte befinner mig i ett tio minus gradigt land längre utan i ett soligt 27 gradigt land. jag lever mest sa som jag skulle göra om jag vore en pensionär: gå på vattengympa innan frukost, dricka cocktails och spela boule innan lunch och spela shuffleboard innan middag. dessutom skulle man kunna tro att jag har hamnat i himmlen, då det är fritt att äta hur mycket kulglass som helst. det är som att en av alla mina drömmar har slagit in.
när tiden tickar iväg som om den tror att vi ska leva för evigt.
det har varit en fin helg, en helg som visar att det kan vara okej att jag kommer sakna det lite, nu när det är dags för lite varmare breddgrader. den bjöd på överraskningsfest, som inte alls blev som det var tänkt men vad gör det när det endast är positivt. den bjöd på markus krunegård och pontus samt massa mys. den bjöd även på massa snö, och som alltid ger det mig ett leende. men även jag kan känna att den borde börja avta. den bjöd dessutom på ett halvårs firande. inte illa, inte illa alls. om du frågar mig. så om du frågar mig så anser jag att jag knappast kan få ett bättre avslut av mitt artonde år här i sverige.
vi hantera det olika, och det är ofta jag inte förstår dig.
ungefär exakt så ser min utsikt ut, härifrån balkongen där jag sitter i två täken och långkalsonger. glädjeruset som fanns tidigare försvann lika fort jag insåg att min tio minuters försening hade blivit en 40 minuters. att inse efter att ha stressat som en galning, att det inte är någon mer lektion för dagen än de 5 minuter jag hann vara med på. blev droppen. så här sitter jag och hör bara några enstaka fågelar kvittra. och njuter lite extra.
vi ger det en chans till, för det är för tidigt att släppa allt och tro att vi kommer få något bättre.
grejen med att sova med någon som har en helt annan dygnsrytm än en själv, är alltid lika spännande. inte bara tryggheten att sova med vetenskapen om att det är någon runtom en, utan även alla historier man delar med sig av, när båda vaknar. om vilka konstigheter man har haft för sig under natten. som att min pratande i sömnen är tillbaka, och hur konstiga sovpositioner man har. att disskutera det över nybakade mackor är en bra ursäkt att komma sent till skolan.
jag har varit vaken hela natten, känt om hjärtat sitter kvar
det dära med att skriva PA i tre timmar och sedan få sin dator pajad. var visst lättare att förtränga än jag trodde, vid stunden man insåg att allt jobb var förgäves. att komma till landet och gå genom sommar kläderna, och känna känslan av, att veta att, det är mindre än en vecka kvar i kalla sverige. känns mer än bra, eller det gör något trots allt det mesta. förtillfället. landet är bra, för här har jag min galenskaps kompanjon, som jag ska över till och trakassera lite grann eller ganska mycket. för det var ett tag sen, sist.
bara för att det känns som en kväll, då ingenting är omöjligt och allting är ljust.
har sånt dära konstigt pirr i magen, eller mer i hela kroppen. sånt dära pirr som kommer ibland. och ger en lust att göra vilka galenskaper som helst. typ att köra på en egen måndagsklubb, eller åka nattpulka, eller lära mig att beatboxa bara för saken skull, eller åka bil hela natten med högmusik, eller spela tv-spel hela natten och äta glass direkt ur paketet eller ställa upp dominobrickor i hela lägenheten. dock är det svårt att hitta en kompanjon till galenskaper en måndagkväll som denna. det är synd vad människor kan gå miste om.
det är en sån där vinterdag som får allt att känns som vår. du kan gå barfota utan att frysa.
det har varit en bra helg, eller fortfarande är. skulle kunna berätta den i detalj, för allt är värt att dela med sig av. men sånt är inte riktigt mig grej. men det är en sån där helg som jag har tillbringat med fina vänner i överflöd och gjort många "för första gången" saker. som t ex sex strike på bowling samt fick över tre hundra poäng, förlorat stort på alias, fått en gratis öl genom sympati av personalen (fattig student), kommit till träsk världen på super mario, dansat okejbra med anton, firat/fira alla hjärtans dag utan filippa, men med pontus. Och det är världens finaste dag, idag. den ger mig pirr i magen.
_
lever kvar i drömmen om vår, så dumpar vinterjackan för vårjackan. och ignorerar att det trots allt är sex minus och massa snö ute.
